Inlägg

Visar inlägg från mars, 2010

Tårfyllt crescendo

Det är ett helt år sedan första gången någonsin... och mer än sex månader sedan sist. På sista tiden har längtan varit stor, fasan ännu större och tvekan och ifrågasättande från mig själv likaså. Längtan, fasan och ifrågasättandet exploderade igår i ett crescendo av tåriga ögon, intensiv smärta, ångestfyllda skrik och djupa suckar. Resultatet är underbart...mjukt, glansigt, väldefinierat rippat och en nästan erotiskt härlig känsla av närhet mot allt som (be)rör... Benen är vaxade inför utecyklingen! Sommaren är här! Jag kan varmt rekommendera Julietta på Optimal Skin Care - hon är helt grym på att rycka bort hår från lurviga ben och samtidigt trösta en ynklig fåfäng triathlet. Det har skrivits spaltmeter om cyklisters fåfänga...med all rätta...men alla sporter har sina egna egenheter. Windsurfare skall röka på, tennisspelare ha krage på tröjan och så korta tights att man på killarna ser "the balls" vid de zoomade kamerabilderna bakifrån, golfare skall ha... sorry, den listan

Fokus vs. kompromisser

Jag har/har haft förmånen att kunna umgås med människor som blivit otroligt framgångsrika i olika idrotter. De har antingen varit eller är fortfarande så framgångsrika att de mer eller mindre kan leva på sina prestationer. I vissa fall kan jag, även om det inte är ett vackert drag, känna ett sting av avundsjuka för att de i mångt och mycket lever sin dröm "to the full extend". Synnerligen gemensamt för alla de jag kan relatera till i min omgivning har minst ett drag gemensamt - de gör allt till absolut MAX och de gör det med skyglappar på sig. Ett exempel är Björn Dunckerbeck - världens genom tiderna bästa windsurfare som jag fick betrakta på nära håll en hel vinter i Western Australia. Ingen,vid första intrycket trevlig kille men han har varit fullständigt oustanding som windsurfare och formigen kört 8:or runt killar som Naish, Polakow och Bringdal...När han riggade på stranden gjorde han det exakt och dedikerat med full koll på prylarna. Han sjösatte, klev på brädan och gav

Jag och Chris...och minst en till!

Bild
Jag har aldrig fattat de alla olika namnen på cykelstallen. Jag antar att det är sponsorernas namn som avspeglas i lagnamnen. Inte många vet till exempel att Lampre är ett företag som gör stål till hyllor och konsoller...Lampre är också sponsorer till ett av de framgångsrika cykellagen i cykelcirkusen. Andra lagnamn är Astana, Radobank och Saxo Bank. Du hittar ännu fler här ! Cykelsporten attraherar en viss typ av människor - man måste någonstans acceptera vita ankelsockar, keps under hjälmen, hårfria glänsande ben, liten löjlig skäggtöm på hakan osv. Tillverkaren av min nya cykel heter Wilier och har haft någon form av samröre med ståltillverkaren Lampre genom att färgsätta cyklarna lite kinky rosa/babyblått - ända tills killen nedan gick i fronten för cykelsportens omdaning när det gäller val av kläder. Jag menar - inte fan väljer man ett par Birkenstock till rödvit keps???!

Another shitty day in paradise...

Bild
...är ett populärt uttryck bland oss som gärna windsurfar på lite mer exotiska platser. Tänk dig att du står på Sunset Beach, Kapstaden, Sydafrika en dag i januari och för andra dagen i rad inte kan segla på grund av för mycket vind och bilen pajjat ur så du inte kan ta dig till Yzerfontain...det är typiskt "Another shitty day in paradise". Något som också ser ut att vara en shitty day in paradise är väderläget på Mallorca . Jag sätter mina 45:or bredvid två smala Michelin ProRace3 på marken där 31/3 och då är det inte snö och slask jag vill mötas av. Just nu är dock rapporterna helt eniga...det snöade på Mallis i fredags och skräckbilder på bortspolade vägar har visats på nätet - rapporterna framöver talar emellertid om mildare väder. Gore Bike Wear har två olika 3/4-bibar som jag gärna shoppar upp mig på - deras byxor hållar samma höga kvalitet som topparna och jackorna! Lägerinnehållet börjar klarna tack vara en mycket god träningskompis - simträning varje morgon 75 minu

My precious

Bild
Jenny får sova i badkaret, barnen äter blodpudding 10 dagar i veckan och vi tittar på svartvit tjock-TV....men nu är den landad. My Precious...för en liten benig varelse i den välkända trilogin blev "My Precious" början till slutet - för mig är det bara en inspirerande början till fortsatt glädje. Hur slutet blir är svårt att sia om men just nu känns det grymt inspirerande att gå ner i källaren, knäppa med fingrarna mot den krispigt tunna plasten och höra det burkiga ekot av knäppet. Det känns grymt inspirerande att höra det systematiska klickandet från Shimanos frihjul fortplanta sig genom ramen, att känna den hårda nya SLR T1 trycka ihop slangarna i grenen på det där obehagligt smärtsamma sättet, att veta att den vackert kritvita styrlindan på Profile-styret om 6 månader kommer att vara alldels solkigt av intorkad Enervitdricka,utsmetad energibarschoklad och intorkat snor som stänkt vid oförsiktiga snytningar. Det inspirerar oerhört att känna att det kommer att vara en av m

Var smörja med vaselin?

Jag brinner för triathlon. Jag och min familj investerar både tid och pengar för att jag skall kunna ägna mig åt något så egoistiskt som en triathlonsatsning på elitmotionärsnivå. Jag brinner så mycket för triathlon att jag dessutom vill inspirera andra till att hitta samma låga som jag har - eller åtminstone bränslet för att sedan själva få avgöra hur mycket lågan skall brinna. Jag gör det genom att ta ansvar för simträningar, vinterspinning och andra aktiviteter som ger Triathlon Västs medlemmar möjlighet att utveckla sig som triathleter och idrottsmän och idrottskvinnor. Jag har nu satt ihop ett läger som riktar sig till de som vill känna på distansträning en helg i maj. Lägret kostar 1450 kr och är verkligen "all inclusive" - vilket i praktiken innebär självkostnadspris. För att sprida budskapet utanför Triathlon Västs medlemmar startade jag en tråd på Funbeats triathlonforum och länkade till den site där inbjudan går att hämta då jag inte har en egen server att lägga den

Soft reset

Bild
Idag satte jag min recoverybar i halsen när jag skulle läsa in datat från min goa träningskompis Garmin 305 Forerunner till Funbeat. Den tvärdog...dead as a door nail...kastat in handduken...KATASTROF.....och jag som just lunkat igenom 24 km och 122 värdefulla minuter i jakten på de så åtråvärda 12 träningstimmarna/vecka. Ut på nätet och surfa runt efter hjälp! Lösningen var en sk. Soft Reset vilket innebär att man håller inne både "reset"-knappen och "mode"-knappen samtidigt i minst 10 sekunder. Klockan skall sitta i laddningsvaggan och vara kopllad till strömförsörjning. Funka finfint utan att tappa datat i minnet! Stänger en riktigt bra 10-timmars träningsvecka och ser fram emot ännu en... 3 veckor till Mallis börjar kännas rätt gött! Om du inte sett inbjudan till vårens grymma möjlighet att köra ett distansläger lagom till tävlingssäsongen så klicka på bilden till höger och ladda hem den! Lägret innehåller bland annat en massa värdefull distansträning, social sa

Bästklädd

Bild
Jag har tidigare varit skrivit om prylarnas betydelse för oss triathleter. Med en dåres envishet hävdar jag att prylarna betyder mer än du räknar med oavsett vad du gör. Det spelar egentligen ingen roll om du är triathlet, snickare, bilmekaniker eller rekryteringsspecialist - har du fel verktyg kvittar det hur duktig du är... Jag glömmer aldrig min första tävling. Det var Herkules Stordåd i slutet på 90-talet. Jag hade tränat hela semestern genom att simma med SK Laxen i simstadion, cyklat massor av mountainbike och "brickat" med löpträning. Till den stora dagen hade jag lånat en landsvägshoj modell äldre som jag testcyklat 3 mil. Upp ur vattnet som 4:a i motionsklassen, tappar enorma mängder tid i T1 eftersom jag hade cykelskor med snörning (!!!!) och kastar mig, efter strecket i marken, på hojen. Redan i första tramptaget när jag skall klicka i pedalerna sparkar jag loss främre växelföraren... Tänker er nu scenariot som utspelar sig när en hyfsat vuxen man, med hornen i pan

Simskolning

Bild
Vissa saker i vår berikande träningsvärld är fint att ägna sig åt. En sådan sak är så kallad löpskolning. Det har jag ägnat mig åt ikväll. Löpskolning innebär att man springer på ett helt annat sätt än vad man egentligen skall göra. Inte någon skulle till exempel orka springa en mara eller ens en halvmara på de olika sätt som vi sprang på idag. Det var korta steg på tå och hälen skulle dras mot rumpan och sen skulle man köra med framfall. Man skulle springa barfota på glödande lava vilket var ytterligt svårt att föreställa sig en kall kväll i Eklandas asfaltsdjungel. Vi skulle springa med lååååånga steg likt Christian Olsson på väg mot 3-stegsgropen. Löpskolning har jag kommit underfund med är ett annat ord för teknikträning och också löpspecifik styrketräning. En klubbkompis som nog tål hur mycket mjölksyra som helst var en ypperlig läromästare och inspiratör. Löpskolning låter ändå rätt inspirerande som företeelse, eller hur? Hur inspirerande låter till exempel simskolning? Sådär, va