Den ultimata utmaningen

Distans i kroppen på plats efter två oförskämt bra läger utomlands och ytterligare ett långhelgsläger i Halmstad med full utdelning var det med frågan om farten fanns i kroppen som jag packade in Wilier'en i Mattias bil. En flaska sportdryck, en bar och en tupplur senare tjoade vi på Ullis vid tävlingscentrum samtidigt som vi såg Ted klyva mållinjen som femma i herrarnas draftinglopp. Ombyte och uppjogg på första halvan av löprundan kändes spänstigt och efterföljande provcykling av banan gav beskedet att där vi gärna ville ha medvind hade vi en ganska elak sidvind. Ändå skönt att få sträcka ut cykelbenen innan kanonen går av. Det var riktigt inspirerande att spana in mina nya kombatanter i H40 och det var lika skönt att hälsa Haglund fortsatt lycka till i H35... Inte så att det inte finns gubbtjyvar i H40 med bra tryck i benen men av Haglund har jag fått pisk så det räcker! 14 grader i vattenpölen - och jag som kvällen innan provat vattnet i Sisjön hemma i Göteborg. Då höll det 75

Hur kommer det sig att många uppenbarligen tycker det är mer givande att trycka ner folk i omgivningen än att lyfta dem? Hur kommer det sig att det finns människor som tror att de själva blir större genom att göra andra mindre? Vad är det som gör att en del får ut mer av interaktionen med omgivningen genom att på något vis nedvärdera, såga eller på annat sätt minimera människor än att lyfta, peppa och positivt bekräfta dem? I tisdags sprang vi 6x800 på Ullevi IP's rätt trötta men fullt dugliga 317 meters rundbana. Det var jag och så var det fartkanonerna... Vi var en bit in i serien, hade kommit halvvägs i en 800-ing och Johan hade skaffat en liten lucka till resten av gänget när en cyklist på cykelbanan intill plötsligt skriker för full hals "Fan vad långsamt du springer, Johan...."... Johan brydde sig inte det minsta vilket är den sunda reaktionen. Han vände sig inte ens om för att kolla vem som är så urbota dum att man för full hals orkar häva ur sig något sådant. Förm

...är ett begrepp som är oerhört relativt. För en del finns det inte och de ger sig i kast med allt omgående, lyckas eller misslyckas och ger sig i kast med nästa uppgift. För andra innebär det ett väl genomtänkt steg i taget, utan att förhasta sig eller få sig en näsbränna. Hur vet du som triathlet när det bygger framgång att σπεῦδε βραδέως? Vad är långsamt och vad är för snabbt? För snabbt är det förmodligen när du drar på dig skada eller sjukdom. För långsamt är mer svårdefinierat. Jag har förmånen att känna att tröskeln där potentialen och kapaciteten börjar tryta ännu inte är nådd. Jag kan fortfarande sätta ett PB på Göteborgsvarvet med 6:30 och likafullt inte vara het nöjd. Riktigt nöjd kanske jag ändå aldrig skall vara men åtminstone sådär gott överraskad nöjd som jag var efter 1:25:33 på Kungsbackaloppet eller efter min 9:29 i Kalmar. Så kändes det inte efter Göteborgsvarvet...undrar varför? Att inte leverera ett PB med 6:30 utan att vara helnöjd måste vara osmaklig brist på öd

Du som varit med ett tag vet att jag gillar att testa nya saker. Du vet också att om saker funkar bra för mig och får mig att göra resultat så är det med stor sannolikhet så för andra också. Det vill jag gärna dela med mig av! Det är därför jag gjort simvåtdräkter lättillgängliga på Stadium i Sisjön. Det är därför jag ordnar träningsläger och det är därför jag sätter upp samarbete med leverantörer av produkter som de i min närhet som vill lätt kan få ta del av. Om du tycker det är stötande att jag "säljer" i detta inlägget - välj att inte läsa vidare. Till dig som känner att du har anledning att se över hur din komfort på tempo- eller linjehojjen är har jag en häftig nyhet: Nu köper du ISM's sadlar via webben! Det känns fantastiskt att kunna erbjuda en av marknadens mest omskrivna, testade och utvärderade sadlar direkt via en webshop. Massor av läsning, fakta och testemonials finns på ISM's hemsida: www.ismseat.com I senaste numret av den nya amerikanska tidningen LAV

Det här inlägget handlar om att bli starka ihop... Fredagen den 13:e... nä, det var ingen bra början - nytt försök! I fredags träffades 3 Wilier, en Cannondale, en Cervelo och en skinande ny Specialized med respektive ägare på parkeringen ICA Maxi i Högsbo - ytterligare en Cervelo med ägare skulle ansluta så småningom. Lätt avvaktande och med förväntansfulla vibbar i luften inför helgens volymläger i Halmstad var vi försedda med vatten, sportdryck och andra kolhydrater. Med bagagetransporten fixad och en väderprognos som ändå pekade på uppehåll och hyfsat väder rullade vi söderut med sikte på Tylösand via Anneberg, Fjärås, Åsa, Frillesås, östra Varberg, Morup, Glommen, Falkenberg, Boberg, Steninge, Haverdal och Vilshärad. Med undantag för ett tekniskt besök i det fria i Anneberg och ett refuel-stop hos Cykelmagneten i Falkenberg rullade vi obehindrat och obekymrat hela vägen med ett snitt på 29 km/h. I Tylösand skiner alltid solen...så även denna fredageftersmiddag och det nybryggda ka

Äntligen….har jag givit mig utrymme att skapa kraftfulla något eget, något kraftfullt och något med en enorm potential!!! Jag gör det under stort risktagande såklart...hus, familj, sommarstuga, triathlon, resor...det kommer med automatik ingen lön i maj... men cheeezus vilken kreativitet jag har mött hos mig själv - och vilka möjligheter somhelt plötsligt uppdagar sig sen jag rattade in en helt ny frekvens på radarn... Jag har tillsammans med en annan mycket erfaren rekryterigskonsult i Göteborg satt upp en verksamhet med ett grundtänk, erbjudanden och leveranser som kommer att göra riktig, verklig skillnad för mina uppdragsgivare. Jag har många år från konsultbranschen och rekryteringsvärlden med mig och bygger vår nya verksamhet på den oerhörda potential det finns att utveckla när det gäller organisationsförändring genom rekrytering. Att rekrytera rätt personal är en av de mest strategiska frågorna en organisation står inför - oavsett om det är en organisation i tillväxt, neddragnin

Så var det då dags igen att omsorgsfullt packa ihop Wilier'en efter förtjänstfullt uträttat värv under veckan på Fuerteventura. Distanser i gaffeln och i baksvingen, hjulen på rätt ställe i kartongen, styret viks på ett väl inövat sätt, wellpappen runt framkakorna, Sailfish G-Range som vaddering (!!!), den vita ISM RAcingsadeln inlindad i en tjock plastpåse nerstucken mellan bakstagen och en massa handdukar och löparskor som vaddering. Silvertejpen räckte precis till att tejpa igen lådan - kändes stabilt! Smärtfri incheckning på flygplatsen och taggen på ovansidan av kartongen innan tummen upp från röntgenkillen och sen var det hej då... Vi var lite sena till Berlin så viss oro att vi skulle missa anslutningen till Landvetter fanns ju. Men i sann tysk " Ordnung muss sein "-anda stod en värdinna och fångade upp oss som skulle till Göteborg och lotsade oss ut, ner genom en skranglig spiraltrappa till den väntande minibussen och ett väntande plan. En annan li